Bakterieräkning

Fig. 1. Vid ytspridning fördelas 0,1 ml med en steril rackla på den solida agarn i detta fall mCCDA [Bild: Moa Skarin & Ingrid Hansson (BVF, SLU)]. - Klicka på bilden för att förstora den.

Fig. 2. Djupspridning. I detta fall djupsprids i VRGG för beräkning av antalet bakterier tillhörande familjen Enterobacteriaceae. [Bild: Tomasz Dzieciolowski, Ingrid Hansson & Karl-Erik Johansson (BVF, SLU)] - Klicka på bilden för att förstora den.

Bakterier kan räknas på olika sätt och här följer tre principiellt olika metoder:

Bestämning av CFU (Colony Forming Unit). Prov som ska analyseras späds och sprids på/i en agarplatta, som inkuberas under olika betingelser beroende på analysmetod, dvs vilka bakterier frågeställningen gäller. Metoden är relativt noggrann under förutsättning att spädningen är gjord på ett korrekt sätt och att bakterierna inte bildar aggregat i suspensionskulturer. Nackdel: svaret erhålles först efter minst ett dygn beroende på vilken agar som används och vilken bakterie man letar efter. Se även Kolonibildande enhet.

Inom livsmedelsmikrobiologi används ytspridning eller djupspridning beroende på vilken analysparameter det gäller. Från en tiofaldig spädningsserie används 0,1 ml och 1,0 ml av de olika spädningsstegen för ytspridning resp. djupspridning. Vid ytspridning racklas 0,1 ml från respektive spädning över hela agarytan (se Fig. 1). Medan vid djupspridning blandas 1,0 ml från spädningssteget med den "smälta" agarn direkt i petriskålen (se Fig. 2). Bakterierna blir då fördelade i hela volymen av agar och inte bara på ytan. Den smälta agarn agarn har temperaturen 45° C, vilket inte dödar bakterierna, men håller blandningen flytande.

Spektrofotometrisk bestämning av ljusspridning. Metoden ger ett relativt mått på antalet bakterier, men kan kalibreras med hjälp av en standardkurva. Se Tillväxtkurva.

Direkt räkning i en s.k. Bürknerkammare, som kan placeras under ett mikroskop. Metoden är relativt osäker och används inte så ofta.