Art/Underart: Citrobacter freundii
Kategorier: Rörliga; i normalfloran
Etymologi: Genusnamn: citrat-utnyttjande stav.
Artepitet: uppkallad efter bakteriologen A. Freund, som först observerade att trimetylenglykol var en fermentationsprodukt.
Betydelse:  [Mindre viktig]   
Taxonomi:
Fylum
Pseudomonadota
Klass
Gammaproteobacteria
Ordning
Enterobacterales
Familj
Enterobacteriaceae 
Genus
Citrobacter
Typstam: ATCC 8090 = CCUG 418 = NCTC 9750.
Makromorfologi (lukt):
Citrobacter freundii  Citrobacter freundii  		Medelstora halvgenomskinliga till opaka kolonier (2-4 mm i diameter) med blank yta.
Mikromorfologi: Raka stavar (1,0 x 2,0-6,0 µm), som vanligen är rörlig tack vare peritrika flageller.
Gram +/Gram -:
Citrobacter freundii  		G-
Metabolism: Fakultativt anaerob. Kan använda citrat som enda kolkälla.
Katalas/Oxidas:+/-
Andra enzymer: DNas -, eskulinas -, ornitindekarboxylas -, tryptofanas v, ureas v
Biokemiska tester: Citrat (+), metylrött +, Voges-Proskauer -.
Fermentation av kolhydrater:
D-glucose
+
lactose
(+)
maltose
+
L-rhamnose
+
sucrose
(+)
L-arabinose
+
cellobiose
v
D-mannitol
+
salicin
-
trehalose
+
glycerol
+
inulin
?
raffinose
v
D-sorbitol
+
starch
?
Alla stammar fermenterar glukos under bildning av syra och ca 90% av dem också under gasbildning. Sorbosfosfat +.
Spec. egenskaper:
Specialmedia:
Sjukdom:Är en opportunist eller sekundärpatogen, som kan ge sårinfektioner. Hos människa kan C. freundii i sällsynta fall orsaka matförgiftning.
Värddjur: Är en omgivningsbakterie, som också förekommer hos många olika djurslag.
Sjukdomsbild:
16S rRNA-sekvens:
Acc-nrStamAntal ntOperon
AJ233408 (T) 1505  

Taxonomi/fylogeni:
Citrobacter freundii  		 Tretton arter har beskrivits inom genus Citrobacter. Citrobacter freundii tillhör familjen Enterobacteriaceae och är närbesläktad med medlemmar av släktet Klebsiella. Citrobacter freundii och medlemmar av genus Klebsiella bildar faktiskt ett monofyletiskt kluster (se Fig. 142:4 till vänster).
Kommentar:Vissa stammar kan lätt förväxlas med Salmonella spp. i rutindiagnostik. Växer på samma sätt på BG- XLD- och blåagar.
Uppdaterad:2023-03-29

Senast uppdaterade

Senaste blogginlägg


Sveriges lantbruksuniversitet