VetBact
Veterinärmedicinsk bakteriologi: information om betydelsefulla arter
Veterinärmedicinsk bakteriologi
Veterinärmedicinsk bakteriologi: information om betydelsefulla arter
Veterinärmedicinsk bakteriologi
| Art/Underart: | Clostridium botulinum, group II | ||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kategorier: | Hemolyserande; sporbildande; anmälningspliktiga sjukdomar och bakterier | ||||||||||||||||||
| Etymologi: | Genusnamn: liten spole. Artepitet: syftar på korv. | ||||||||||||||||||
| Betydelse: | [Mycket viktig] | ||||||||||||||||||
| Taxonomi: | Klass Clostridia Ordning Clostridiales Familj Clostridiaceae Genus Clostridium |
||||||||||||||||||
| Typstam: | Referensstammar: Typ E: ATCC 9564. Sackarolytiska typ B: ATCC 25765. Sackarolytiska typ F: ATCC 27321. | ||||||||||||||||||
| Makromorfologi (lukt): | Stora gråvita kolonier (5 mm i diameter) med mycket oregelbunden kant. Ger β-hemolys på blodagar. | ||||||||||||||||||
| Mikromorfologi: | Stora rörliga sporbildande stavar (0,8-1,6 x 1,7 -15,7 µm). | ||||||||||||||||||
| Gram +/Gram -: | G+ (kan vara svår att gram-färga). | ||||||||||||||||||
| Metabolism: | Anaerob | ||||||||||||||||||
| Katalas/Oxidas: | -/- | ||||||||||||||||||
| Andra enzymer: | Eskulinas -, lecithinas -, tryptofanas -. | ||||||||||||||||||
| Fermentation av kolhydrater: | D-glucose ? lactose - maltose + L-rhamnose - sucrose (+) L-arabinose - cellobiose - D-mannitol - salicin - trehalose (+) glycerol ? inulin (-) raffinose - D-sorbitol (+) starch v |
||||||||||||||||||
| Spec. egenskaper: | Sackarolytiska bakterier kan hydrolysera di-, tri- och polysackarider till monosackarider, som sedan fermenteras. | ||||||||||||||||||
| Specialmedia: | |||||||||||||||||||
| Reservoir: | Kött, döda ryggradslösa djur, konserverade produkter, slam från dammar. | ||||||||||||||||||
| Sjukdom: | Botulism är en allvarlig och potentiellt dödlig sjukdom hos djur och människor. Botulism är vanligen en intoxikation (förgiftning) och orsakas av intag av redan bildat toxin. Det händer ibland att sporer av C. botulinum germinerar i tarmen eller i djupa sår och bakterien kan då börja producera toxin. Detta tillstånd kallas för en toxikoinfektion.
|
||||||||||||||||||
| Virulensfaktorer: | C. botulinum-stammar inom grupp II producerar botulinumtoxin typ B, E eller F och genen för dessa toxin sitter på kromosomen. Stammar inom grupp II är alltså av toxintyp B, E eller F. Man har hittat stammar, som producerar toxin av både typ B och typ F och dessa stammar sägs vara av toxintyp Bf, eftersom de producerar mer av toxin B än av toxin F.
De olika toxintyperna har samma principiella uppbyggnad och verkningsmekanism, men skiljer sig serologiskt. Botulinumtoxin, som är ett neurotoxin, liknar tetanospasmin i struktur och verkningsmekanism, men de verkar på olika delar av nervsystemet. Botulinumtoxin består (liksom tetanospasmin) av två proteinsubenheter och den ena är ett proteas, som förstör fusionsproteinet till vilket vesiklar innehållande acetylkolin skall binda. Därmed inhiberas signalöverföring mellan den efferenta (= motoriska eller utåtgående) nerven och muskelcellen genom att förhindra vesikler från att förankra till plasmamembranet och frisätta acetylkolin. Detta leder till en slapp förlamning. Jfr. Clostridium tetani. Botulinumtoxin är mycket potent och den letala dosen för människa är ca 1 ng/kg kroppsvikt. | ||||||||||||||||||
| Genomsekvens: |
|
||||||||||||||||||
| 16S rRNA-sekvens: |
| ||||||||||||||||||
| Taxonomi/fylogeni:
, group II - Fig. 203:1. Fylogenetiskt träd, som illustrerar släktskap mellan medlemmar av genus Clostridium (C.). Blåmarkerade taxa är inkluderade i VetBact och taxonet i fet stil är aktuellt på denna bakteriesida. Notera att arten C. botulinum fördelar sig på fyra olika fylogenetiska grupper. C. botulinum av toxintyperna B och F hitter man även i grupp II. Trädet genererades med hjälp av datorprogrammet "Tree Builder" på RDPs webbplats. Bacillus cereus valdes som utgrupp. (T) betyder typstam och A-G refererar till toxintyp. Datum: 2015-11-19."> |
Man har beskrivit ca 180 olika arter inom genus Clostridium. C. botulinum kan delas in i fyra olika fenotypiska grupper: I-IV. C. botulinum-stammar inom grupp II är närmast besläktad med Clostridium butyricum, Clostridium beijerinckii samt Clostridium uliginosum och inte med någon av de andra tre fenotypiska grupperna av C. botulinum. | ||||||||||||||||||
| Bestämmelser: | I Sverige är botulism hos djur och människa anmälningspliktig till Jordbruksverket resp. Folkhälsomyndigheten. Clostridium botulinum tillhör kategori A som tänkbart biologiskt vapen enl. NIAID. | ||||||||||||||||||
| Kommentar: | Clostridium botulinum representerar egentligen fyra olika arter (fenotypiska grupper), som alla har åtminstone en av botulinumtoxingenerna. I fallet C. botulinum kan man verkligen säga att taxonomi och fylogeni inte alls överensstämmer.
Typstammen är av toxintyp A. | ||||||||||||||||||
| Referens(er): | Nr 4, 33 | ||||||||||||||||||
| Länk: | Botulinum + Tetanus Toxin Mechanism | ||||||||||||||||||
| Uppdaterad: | 2023-03-08 |
Kontakta oss -
Sveriges lantbruksuniversitet - Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap