VetBact
Veterinärmedicinsk bakteriologi: information om betydelsefulla arter
Veterinärmedicinsk bakteriologi
Veterinärmedicinsk bakteriologi: information om betydelsefulla arter
Veterinärmedicinsk bakteriologi
| Art/Underart: | Clostridium botulinum, group III | ||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kategorier: | Hemolyserande; sporbildande; rörliga; anmälningspliktiga sjukdomar och bakterier | ||||||||||||||||||
| Etymologi: | Genusnamn: liten spole. Artepitet: syftar på korv. | ||||||||||||||||||
| Betydelse: | [Mycket viktig] | ||||||||||||||||||
| Taxonomi: | Klass Clostridia Ordning Clostridiales Familj Clostridiaceae Genus Clostridium |
||||||||||||||||||
| Typstam: | Referensstammar: Typ C: ATCC 25766. Typ D: ATCC 25767. | ||||||||||||||||||
| Makromorfologi (lukt):
| Stora gråvita kolonier (5 mm i diameter) med mycket oregelbunden kant. Ger β-hemolys på blodagar. | ||||||||||||||||||
| Mikromorfologi:
| Stora sporbildande stavar (0,5-2,4 x 3,0-22,0 µm), som uppträder enskilt eller i korta kedjor. De flesta stammarna av C- eller D-typ är rörliga och har peritrika flageller. | ||||||||||||||||||
| Gram +/Gram -: | G+ (kan vara svår att gram-färga). | ||||||||||||||||||
| Metabolism: | Anaerob | ||||||||||||||||||
| Katalas/Oxidas: | -/- | ||||||||||||||||||
| Andra enzymer: | Eskulinas -, lecithinas (-), tryptofanas (-). | ||||||||||||||||||
| Fermentation av kolhydrater: | D-glucose ? lactose - maltose v L-rhamnose - sucrose - L-arabinose - cellobiose - D-mannitol - salicin - trehalose - glycerol ? inulin - raffinose - D-sorbitol - starch - |
||||||||||||||||||
| Spec. egenskaper: | C. botulinum-stammar inom grupp III är svagt proteolytiska, men ej sackarolytiska. Jfr. övriga C. botulinum typer. | ||||||||||||||||||
| Specialmedia: | |||||||||||||||||||
| Reservoir: | Kött, döda djurkroppar, döda ryggradslösa djur, fluglarver, ruttnande vegetation, ensilage av dålig kvalité, hö eller ensilage kontaminerat av döda gnagare, benrester. | ||||||||||||||||||
| Sjukdom: | Botulism är en allvarlig och potentiellt dödlig sjukdom. C. botulinum-stammar inom grupp III är den vanligaste orsaken till botulism hos djur. Botulism är vanligen en intoxikation (förgiftning) och orsakas av intag av redan bildat toxin. Det händer ibland att sporer av C. botulinum germinerar i tarmen eller i djupa sår och bakterierna kan då börja producera toxin. Detta tillstånd kallas för en toxikoinfektion.
|
||||||||||||||||||
| Virulensfaktorer: | C. botulinum-stammar inom grupp III producerar botulinumtoxin typ C eller D och genen för dessa toxiner sitter på en bakteriofag. Det finns i själva verket två toxiner av typ C: C1 och C2 och det är C1, som är neurotoxinet. Stammar inom grupp III är av toxintyp C eller D. Det finns även stammar, som har en chimär toxingen, d.v.s. genen består av segment från både botulinumtoxin C-genen och botulinumtoxin D-genen. Dessa stammar producerar då ett chimärt botulinumtoxin typ C/D.
De olika toxintyperna har samma principiella uppbyggnad och verkningsmekanism, men skiljer sig serologiskt. Botulinumtoxin, som är ett neurotoxin, liknar tetanospasmin i struktur och verkningsmekanism, men de verkar på olika delar av nervsystemet. Botulinumtoxin består (liksom tetanospasmin) av två proteinsubenheter och den ena är ett proteas, som förstör fusionsproteinet till vilket vesiklar innehållande acetylkolin skall binda. Därmed inhiberas signalöverföring mellan den efferenta (= motoriska eller utåtgående) nerven och muskelcellen genom att förhindra vesikler från att förankra till plasmamembranet och frisätta acetylkolin. Detta leder till en slapp förlamning. Jfr. Clostridium tetani. | ||||||||||||||||||
| Genomsekvens: |
|
||||||||||||||||||
| 16S rRNA-sekvens: |
| ||||||||||||||||||
| Taxonomi/fylogeni:
, group III - Fig. 24:6. Fylogenetiskt träd, som illustrerar släktskap mellan medlemmar av genus Clostridium (C.). Blåmarkerade taxa är inkluderade i VetBact och taxa i fet stil är aktuella på denna bakteriesida. Notera att arten C. botulinum fördelar sig på fyra olika fylogenetiska grupper. C. botulinum av toxintyperna B och F hitter man även i grupp II. Trädet genererades med hjälp av datorprogrammet "Tree Builder" på RDPs webbplats. Bacillus cereus valdes som utgrupp. (T) betyder typstam och A-G refererar till toxintyp. Datum: 2015-11-19."> |
Man har beskrivit ca 180 olika arter inom genus Clostridium. C. botulinum kan delas in i fyra olika fenotypiska grupper: I-IV. C. botulinum-stammar inom grupp III är närmast besläktade med Clostridium novyi samt Clostridium haemolyticum och inte med någon stam inom de andra tre fenotypiska grupperna av C. botulinum. | ||||||||||||||||||
| Bestämmelser: | I Sverige är botulism hos djur och människa anmälningspliktig till Jordbruksverket resp. Folkhälsomyndigheten. Clostridium botulinum tillhör kategori A som tänkbart biologiskt vapen enl. NIAID. | ||||||||||||||||||
| Kommentar: | Clostridium botulinum representerar egentligen fyra olika arter (fenotypiska grupper), som alla har åtminstone en av botulinumtoxingenerna. I fallet C. botulinum kan man verkligen säga att taxonomi och fylogeni inte alls överensstämmer. Typstammen är av toxintyp A. | ||||||||||||||||||
| Referens(er): | Nr 4, 33, 123 | ||||||||||||||||||
| Länk: | Botulinum + Tetanus Toxin Mechanism | ||||||||||||||||||
| Uppdaterad: | 2023-03-08 |
Kontakta oss -
Sveriges lantbruksuniversitet - Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap