VetBact
Veterinärmedicinsk bakteriologi: information om betydelsefulla arter
Veterinärmedicinsk bakteriologi
Art/Underart: | Escherichia coli | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Kategorier: | Zoonotisk; hemolyserande; rörliga; anmälningspliktiga sjukdomar och bakterier | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Etymologi: | Genusnamn: namngiven efter den tyske barnläkaren Theodor Escherich, som först isolerade typarten för släktet. Artepitet: från tjocktarmen (colon). | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Betydelse: | [Mycket viktig] | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Taxonomi: | Klass Gammaproteobacteria Ordning Enterobacterales Familj Enterobacteriaceae Genus Escherichia |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Typstam: | ATCC 11775 = CCUG 29300 = NCTC 9001. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Makromorfologi (lukt):
| Medelstora (2-3 mm i diameter), opaka, kladdiga och gråvita kolonier. Vissa stammar ger en smal klar hemolyszon på blodagar. Karaktäristisk lukt. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Mikromorfologi: | Korta rörliga stavar (0,5 x 1-3 µm). E. coli är peritrik, d.v.s. har flageller över hela ytan. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Gram +/Gram -: | G- | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Metabolism: | Fakultativt anaerob | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Katalas/Oxidas: | +/- | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Andra enzymer: | DNas -, β-glukoronidas + (jfr. Klebsiella spp.), eskulinas V, ornitindekarboxylas V, tryptofanas + (= indol +), ureas -. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Biokemiska tester: | Citrat -, metylrött +, Voges-Proskauer -, vätesulfid (H2S) -. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Fermentation av kolhydrater: | D-glucose + lactose + maltose + L-rhamnose (+) sucrose v L-arabinose + cellobiose - D-mannitol + salicin v trehalose + glycerol (+) inulin ? raffinose v D-sorbitol + starch ? |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Mikrobiologiska tester:
| Rörlighetstest görs ibland för att konfirmera misstänkta fynd av E. coli. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Spec. egenskaper: | Vissa stammar av E. coli kan bilda en polysackaridkapsel och man har identifierat ett 80-tal olika K-antigentyper, som alltså representerar olika varianter av polysackarider i kapseln. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Specialmedia:
| BG-medium används för att skilja på E. coli och Salmonella spp. Chromogenic E. coli/coliform selective agar används för att räkna coliforma bakterier. Doppsticka (t.ex. UriCult) används i samband med urinvägsinfektioner.
SELMA- eller SELMA Plus-plattor används för odling av mjölkprover vid misstänkta mastiter. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Sjukdom: | Olika patotyper ger olika sjukdomar (enteriska, septikemiska m.fl.). ödemsjuka hos gris (patotyp VTEC), avvänjningsdiarré hos gris (patotyp ETEC) och gulsäcksinflammation och äggledarinflammation hos fjäderfä.
Hemorragisk kolit hos människa (patotyp EHEC) (Matförgiftning).
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Virulensfaktorer: | Stammar av E. coli indelas i olika patotyper beroende på
vilka virulensfaktorer de har. Nedan följer en lista på
några humana patotyper och deras virulensfaktorer:
EPEC, enteropatogena E. coli, typ III sekretionssystem (intimin, Tir, EspA, B, D och F) m.fl. ETEC, enterotoxiska E. coli, antigena kolonisationsfaktorer (CFA), värmelabila och värmestabila toxiner (LT resp. STa och STB). EHEC, enterohemorragiska E. coli, typ III sekretionssystem, Verotoxiner (VT1 och VT2) m.fl. EIEC, enteroinvasiva E. coli, invasionsplasmid (pINV). EAggEC (=Â EAEC), enteroaggregativa E. coli, aggregativa adhesionsfimbrier (AAFs), AEAC-flagellin och toxiner. UPEC, uropatogena E. coli, adhesionsfaktorer (F1C, S, M och Dr), P-fimbrier, cytotoxisk nekrotiseringsfaktor (CNF-1), hemolysin (HlyA), autotransporterat proteas (Sat) och typ I sekretionssystem. NMEC, neonatal meningit/sepsisassocierade E. coli, yttre membranproteiner (OmpA, IbA, IbeB, IbeC och AsIA), cytotoxisk nekrotiseringsfaktor (CNF-1) och kapsel (K1). Notera att Shigatoxin används synonymt med Verotoxin och då kallas toxinerna Stx1 och Stx2. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Genomsekvens: |
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
16S rRNA-sekvens: |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Taxonomi/fylogeni:
|
Sex arter har beskrivits inom genus Escherichia. E. coli tillhör familjen Enterobacteriaceae och är mycket närbesläktad med medlemmar av släktet Shigella. E. coli och medlemmar av genus Shigella bildar faktiskt ett monofyletiskt kluster (se Fig. 68:14 till vänster), vilket visar att de rent fylogenetiskt hör till en och samma art. E. coli är också närbesläktad med medlemmar av släktet Salmonella. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Bestämmelser: | E. coli, stam O157:H7, tillhör kategori B som tänkbart biologiskt vapen enl. NIAID. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommentar: | Typart för släktet. De allra flesta stammarna av E. coli är normalt icke-patogena tarmbakterier, som tillhör normalfloren, men vissa stammar är patogena. Infektion med verotoxinproducerande stammar (VTEC) kan vara anmälningspliktig i Sverige. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Referens(er): | Nr 17, 40, 99, 124 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Uppdaterad: | 2023-10-19 |