VetBact
VetBact logotyp

VetBact

Sveriges lantbruksuniversitet

Veterinärmedicinsk bakteriologi: information om betydelsefulla arter
Veterinärmedicinsk bakteriologi


Visa alla termer

Rörlighet

Inledning

Många bakterier är rörliga och de kan förflytta sig genom att utnyttja principiellt skilda mekanismer. Rörelsemekanismer har utvecklats för att bakterier ska kunna attraheras eller repelleras av vissa stimuli. Rörlighet är en egenskap, som används för karaktärisering och identifiering av bakterier och därför har man utvecklat metoder för att påvisa rörlighet. Bakteriers rörelseförmåga måste kunna skiljas från s.k. Brownsk molekylrörelse, som är slumpmässig och beror på att värmerörelse hos vattenmolekyler, som kan knuffa till bakterier så att det uppfattas som om bakterierna rör sig under mikroskopet.

Simmande förflyttning med hjälp av flageller

Bakterier kan ha flageller, som kan vara en eller flera till antalet, och som fungerar som propellrar och gör att bakterierna kan röra sig i en bestämd riktning. Mycket förenklat kan man säga att flagellen består av ett rörligt filament, som är kopplat till en molekylär motor (basalkropp) i bakteriens hölje via en krok. Flagellen består av många subenheter av proteinet flagellin, som bildar en ihålig och flexibel cylinder. Den molekylära motorn, som är uppbyggd av proteinsubenheter, drivs av protongradienten (eller en Na+-jongradient) över plasmamembranet och kan få filamenten att rotera medsols eller motsols. Denna rotation får bakterierna att simma i en bestämd riktning respektive tumla. Riktningen beror av yttre stimuli och vid tumlandet kan bakterierna byta rörelseriktning.

Bakterier inom fylumet Spirochaetota har s.k. periplasmiska flageller (= endoflageller eller axialfilament), som är lokaliserade till det plasmatiska utrymmet mellan cellmembranet och yttermembranet. Detta arrangemang resulterar i en skruvliknande rörelse (eller flatvågsrörelse), som gör att dessa bakterier kan ta sig fram i mycket viskösa material (t.ex. mucus).

Ryckande rörelse med hjälp av typ IV pili (fimbrier)

Bakterier, som har så kallade typ IV pili kan röra sig genom att de yttre ändarna av dessa pili, som har hakar, vidhäftar till ett fast substrat, som kan utgöras av en yta som bakterien sitter på eller andra bakterier. När piluset kontraheras, dras bakterien framåt. Rörelse, som produceras av typ IV-pili är typiskt ryckig och den kallas helt enkel för ryckig rörelse. Pseudomonas aeruginosa uppvisar ryckig rörelse.

Glidande rörelse på ytor

Vissa bakterier kan glida på våta ytor, men de molekylära mekanismerna för detta är ofullständigt utredda. Exempel på bakterier, som har denna förmåga är: medlemmar av fylumet Cyanobacteria samt släktena Flavobacteria och Mycoplasma.

Aktinbaserad rörelse

Vissa patogena bakterier kan röra sig inuti värdcellen genom att utnyttja dess cytoskelett. Cytoskelettet används normalt för att flytta organeller inuti eukaryota cellen. Genom att stimulera aktinpolymerisering vid en av sina poler, kan dessa bakterier bilda en slags svans, som driver dem genom värdcellens cytoplasma. Exempel på bakterier, som kan använda denna mekanism, är arter inom släktena Burkholderia, Listeria, Rickettsia och Shigella.

Rörlighetstest

Rörlighetstester kan göras i provrör innehållande ett "halvfast" (semisolid) medium, d.v.s. ett medium med låg koncentration av agar. Man ympar mediet med en plastögla, som sticks ner i agarn och dras upp igen. Om bakterien är rörlig så grumlas allt medium i röret, men om den är orörlig får man bara grumling i själva sticket. Bilden visar en negativ kontoll (A), Staphylococcus aureus subsp. aureus (B) som är orörlig samt Escherichia coli (C), som är rörlig.

Uppdaterad: 2023-09-25.


Senast uppdaterade

Nybloggat

Senaste kommentar


Sveriges lantbruksuniversitet